malinochmalinstankar

Jordgubbar blir väldigt lätt angripna av skadegörare. Ett sätt att undvika detta är att byta ut plantorna vart 3-4:e år samt att byta växtplats minst vart 4:e år. Exempel på skadegörare som angriper jordgubbar:

Dvärgkvalster Phytonemus pallidus fragariae
Symptom: Förkrympta och rynkiga blad, dålig tillväxt av plantan och bären blir små, torra och fröna står ut från fruktköttet. Ju äldre plantor desto större skador.
Åtgärder: Undvik att ha för gamla plantor och byt växtplats ofta.

Dvärgkvalster
Bild: http://www.omafra.gov.on.ca/IPM/english/strawberries/insects/cyclamen-mite.html
Stinkflyn
T ex: jordgubbsstinkfly Plagiognatus arbustorum och ludet ängsstinkfly Lygus rugulipennis
Symptom: Knöliga och förkrympta bär. Kan bildas ett hårt, mörkt parti i spetsen på bäret.
Åtgärder: Täck med fiberduk.

Stinkfly
Bild: http://www.britishbugs.org.uk/heteroptera/Miridae/plagiognathus_arbustorum.html
Öronvivlar Otiorhynchus
Symptom: Kugghjulsliknande gnagmärken i kanterna på bladen. Orsakas av öronvivlar som är svarta, nattaktiva skalbaggar som dock inte är farliga för växten. Det är däremot vivelns larver. De kan göra så att plantorna vissnar och dör genom att angripa plantans centrala delar och rötter.
Åtgärder: Täck inte med markduk! Odla inte jordgubbarna på samma plats för länge.

Skador av öronviveln
Bild: http://www.bionema.se/blogg/oronvivlar
Gråmögel
Orsakas av svampen Botrytis cinerea
Symptom: Bären ruttnar och får en gråbrun svamppäls. Kan orsakas genom att jordgubbsplantorna fått för mycket kväve och på så sätt fått kraftigväxande plantor som lätt blir angripna av gråmögel.
Åtgärder: Ställ inte plantorna för tätt, då torkar de lättare upp efter regn vilket kan minska risken för mögelskador. Odla gärna plantorna på upphöjda bäddar och marken med svart marktäckningsduk. Se till att ta bort infekterade bär.

Jordgubbar angripna av gråmögel
Bild: http://www.bayergarden.se/sv/garden_doctor/Obst/Beerenobst/Problems/Grauschimmel_Erdbeere.html
Ögonfläcksjuka
Orsakas av svampen Mycosphaerella fragariae
Symptom: På blad och bladskaft bildas små, 3-6mm stora, violetta fläckar med ett ljust parti i mitten. På bären bildas små, grunda, mörka fläckar.
Åtgärder: Ta bort alla angripna delar och se till att plantorna har möjlighet att lätt torka upp efter regn. "Korona" är en sort som tyvärr ofta drabbas av sjukdomen.

Ögonfläcksjuka
Bild: http://www.slu.se/Documents/externwebben/ltj-fak-dok/Tr%C3%A4dg%C3%A5rdslabbet/Skyltar/skylt_42_m_text.pdf

Rosor beskär man tidigt på våren då björkarna börjar få "musöron", och det görs för att göra det möjligt för nya knoppar att blomma och för att rosbusken ska hålla sig ung. Att ta bort en del av grenarna gör det också möjligt för mer ljus och luft att nå in i rosplantan och den kommer då att utvecklas och må bättre. Det är viktigt att man beskär rosorna vid rätt tidpunkt. Skulle man beskära dem för tidigt riskerar de att få frostskador om det skulle bli kallt igen. Beskär man dem däremot för sent kan man råka ta bort en del av rosens kraft, som den hunnit lägga på de små löven som hunnit bildas och som man vid beskärningen tar bort en del av. 

Viktigt att tänka på då man beskär rosor:

• Snittet ska vara slätt och rent. Det ska även vara lite snett och luta bort från knoppen så att vatten enkelt kan rinna av. Annars finns det risk för att vattnet samlas vid knoppen och det uppstår svampsjukdomar där.  
• Klipp inte för långt från knoppen så att det blir en tapp kvar, men klipp inte heller för nära knoppen så att den skadas. Snittet görs ovanför en utåtriktad knopp. På det sättet får du en yvig och bred rosplanta.
• På klätterrosor kan man dock klippa över en inåtriktad knopp om man vill. På så vis kan man få en mer upprättväxande växt. 
• Innan du börjar med beskärningen är det viktigt att du kontrollerar att sekatören du ska använda är vass och ren så att du får en snygg och jämn snittyta. Annars är det lätt att grenen i stället "krossas" och då är det lättare att vattnet samlas, vilket kan leda till svampinfektioner.
• Klipp ända ner till frisk ved. Frisk ved kännetecknas genom att den har vit färg, medans död ved är brun eller svart.

Rosor beskärs på lite olika sätt beroende på vilken grupp de tillhör:
Rabattrosor
Kännetecknas av att de oftast inte är över en meter höga, blommar nästan ständigt och har blommor i klasar (klasblommiga/floribundarosor) eller en stor blomma per stjälk (storblommiga/polyantharosor). De finns i många olika färger och det är de som man oftast ser i rabatter längs gångvägar och husväggar. De flesta rabattrosor blommor på årsskott (nya skott som växer fram under en sommar) och bör därför klippas ner ganska ordentligt. Klipper man dem inte hårt så kan de lätt bli väldigt höga och kala längst ner. Vid beskärningen klipps de klasblommiga rabattrosorna ner till ca 15 centimeters höjd. De storblommiga rosorna klipps vartannat år ner till 25-30 centimeters höjd och året mellan klipps de på samma sätt som de klasblommiga. Svaga och döda grenar klipps av så nära jorden som möjligt.    

Rabattros "Bonica"
Bild: http://www.gardenaction.co.uk/plantfinder/plantfinder_rose_shrub_bonxxxica.asp
Moderna buskrosor
Liknar buskrosor fast blir lite högre, de kan bli allt från 1,5m-2m. Dessa rosor är remonterande, rikblommiga och i många fall doftande. Remonterande rosor innebär att de blommar två eller fler gånger per år. Passar bra både som solitärer och som blommande häckar. Beskärs på samma sätt som rabattrosorna, förutom att man lämnar kvar lite mer av grenarna, ca 50-70cm är lagom.   

Modern buskros "Eden Rose"
Bild: http://www.tradgarn.com/Vaextsortiment.php?sd_esc_1_cid=27&sd_es_1_clear=1
Miniatyrrosor
Kallar man de mindre rosor som brukar finnas att köpa i snabbköp och blombutiker. De är lite svårare att övervintra än vad andra rosor är, men i södra Sverige brukar det funka att övervintra dem om man täcker över dem ordentligt innan vintern. Passar bra vid rabattkanter och i urnor. Beskärs genom att man putsar bort döda/skadade grenar, mer behövs inte. 

Miniatyrros "Snow Hit"
Bild: http://www.bostream.nu/auroras.hemsida/Rosor.htm
Marktäckande rosor
Är inte så välkända i Sverige, även om det på senare år kommit allt fler sorter och färger. Marktäckande rosor finns i flera olika rosgrupper och är alltså egentligen ingen "egen" grupp utan dessa kan man hitta t ex bland klätterrosor, rabattrosor och moderna buskrosor. Dessa rosor passar väldigt bra i släntar samt i stora planteringar om man vill ha många enhetliga rosor som blommar länge. En av de mest kända rosorna i den här gruppen är "The Fairy" som ofta ses i hemträdgårdar. Man kan, om man vill, beskära rosorna med en häcksax, men annars tar man bara bort gammal och skadad ved och putsar till den friska veden lite. Klipper man bort utblommade blommor efter den första blomningen kan man få en andra blomning senare under sommaren.

Bild: http://www.rpickering.com/landscape-services/plant-photos
Klätterrosor
Rosorna i den här gruppen kommer från olika grupper, men det de har gemensamt är att de alla är starkväxande och har långa skott. De behöver ofta bindas eller viras upp i spaljéer och pergolor. Finns både remonterade och engångsblommande klätterrosor. Om man har en klätterros vill man ju helst ha kvar så långa rankor som möjligt, och det enda man behöver ta bort är döda grenar och torra toppar. Kan även vara bra att beskära långa fjolårsskott. Då delar de sig och rosen får fler blommor. Efter några år kan man gallra rosen för att luft och solljus lättare ska komma in till de inre grenarna. man tar då bort de äldsta, grova grenarna så långt ner det går. 
   
Klätterros "Flammentanz"
Bild: http://smultronbo.blogspot.com/2010/02/rosor-rosor-och-mer-rosor.html
Vildrosor
I denna grupp hittar man de härdigaste rosorna och sorter som både tål skugga och sämre jordar. Många vildrosor är storvuxna och passar perfekt i buskage och på naturtomter. En hel del vildrosor får även vackra nyponfrukter. Bland vildrosorna finns många hybrider som är särskilt tåliga och härdiga. Vildrosorna bör aldrig skäras ner helt till marken eftersom de blommar på skott som växer ut från fjolårsgrenarna. Vid beskärningen kan man i stället ta bort gamla förgrenade skott så det blir mer plats åt nya, fräscha huvudskott att växa på. man kan även toppa de längsta ogrenade skotten från fjolåret och putsa bort döda partier, samt korta in något enstaka långt skott för att ge rosen en så fin form som möjligt.  

"Vresros, Rosa rugosa"
Bild: http://www.rangedala-plantskola.se/Category.aspx?id=23&SubId=66&SelectionId=0&SortId=44085&Search
Gammaldags buskrosor
I den här gruppen finns många klassiska rosor som har funnits i flera hundra år. Under en lång tid blev de nästan lite bortglömda, men har nu börjat bli populära igen. Får jättefina blommor och de flesta har även en underbar doft. De kan användas som solitärer och även i samplanteringar med perenner eller buskar. Beskärs på samma sätt som vildrosorna.

Portlandsros, "Madame Boll"
Bild: http://poppinstradgard.blogspot.com/2008_09_01_archive.html

Förr klippte trädgårdsmästarna ofta träden på vintern och vårvintern eftersom det helt enkelt fanns mindre att göra vid den tiden på året. Men den bästa tden förr all trädbeskärning är egentligen under den s.k. JAS-perioden (juli, augusti och september). Skulle man inte hinna med att beskära träden under juli-september går det att beskära många träd på vårvintern, bara man inte väntar alldeles för länge så att saven börjat stiga. Exempel på fruktträd som tål vårbeskärning är äpple och päron.

Bild: http://inashouse.blogspot.com/2010/04/beskara-trad-och-mormors-hus.html
 
Växter som alltid bör JAS-beskäras:
Träd och buskar
Avenbok Carpinus
Björk Betula
Bok Fagus
Hästkastanj Aesculus
Kinesträd Koelreuteria
Körsbär Prunus (utom häggar)
Lönn Acer
Magnolia Magnolia
Mullbär Morus
Näsduksträd Davidia
Sibiriskt korkträd Phellodendron
Snöflockbuske Chionanthus
Tulpanträd Liriodendron
Valnöt Juglans

Klängväxter
Fembladig akebia Akebia quinata
Kiwi och Kameleontbuske Actinidia
Klätterhortensia Hydrangea
Pipranka Aristolochia

Hur man beskär ett fruktträd:

• Börja med att studera trädet noga innan du börjar klippa. Det är viktigt så att man ser vilka grenar som är lämpligast att ta bort utan att trädet ser stympat ut.
• Öppna sedan upp kronan genom att skära bort grenar som växer in mot stammen. Det gör så att solljuset lättare når in i kronan vilket i sin tur leder till att trädet ger mer frukt.
• Ta också bort grenar som växer parallellt med varandra, alltså som korsar varandra.
• Finns det grenar som hänger väldigt lågt på trädet kan de kortas in för att underlätta för den som klipper gräset på sommaren. Det är ju inte så skönt att få en gren i huvudet när man går med gräsklipparen under trädet. Om man kortar in dem ska man klippa precis över en utåtriktad knopp/ gren så att nästa gren blir en naturlig fortsättning på grenen så det inte ser konstigt ut.
• Försök att inte klippa helt rakt utan gör snitten lite sneda så att regnvatten enkelt kan rinna av. Klipp inte heller för nära så att du skadar grenkragen (där de läkande ämnena finns) och lämna heller inga "stumpar", dessa torkar lätt och kan bli fuktskadade vilket i längden också kan skada resten av trädet. Snittet ska helst se ut som "snitt 1" på den här bilden: 

Snitt 1: Rätt, Snitt 2: Fel, Snitt 3: Fel
Bild: http://www.odlablommor.com/tradbeskarning.php
Vattenskott
Vattenskott är långa, raka årsskott som växer fram på grenarna och stammen på träd som beskurits hårt, framförallt på äppel- och päronträd. De är ett tecken på att trädet beskurits för hårt och är i dålig balans. Har trädet massor av vattenskott så är det bra om man inte tar bort alla skott på en gång, i så fall växer det ut lika många till eller ännu fler nästa år. I stället kan man ta bort hälften av vattenskotten och lämna de andra tills det är dags att klippa igen nästa år.

Bild: http://www.alltomtradgard.se/artiklar/2009/jas-beskarning/index.xml
Pincering av fruktträd
Att pincera fruktträden betyder att man kortar in sommarens årsskott med ca hälften eller upp till två tredjedelar. Det gör man för att trädet ska bilda ny fruktved, vilket gör att trädet senare bär mer frukt.

Bild: http://www.alltomtradgard.se/artiklar/2009/jas-beskarning/index.xml

Beskära stora grenar
Ska man ta bort en stor gren på ett träd är det viktigt att man kapar av grenen i 3 steg för att undvika fläkskador. Först sågar man ett snitt underifrån, en bit bort från stammen, ungefär till hälften av grenen. Nästa snitt gör man längre ut på grenen, uppifrån. Då släpper grenen lätt och man undviker att barken fläks av från stammen. Sedan är det bara att såga av den sista grenstumpen nära stammen.    

Bild: http://www.dn.se/bostad/lektion-7-placera-traden-med-omsorg

Många buskar och träd går att beskära på vårvintern, ända fram tills lövsprickningen börjar. Det finns dock en del undantag. Avenbok, björk, bok, lönn, körsbär, kastanj, mullbär, plommon, valnöt och magnolia bör man helst beskära på sensommaren. För att en buske inte ska bli alltför stor är det bra om man gallrar den regelbundet. Här är tre olika sätt av gallring:

Kraftig gallring
Görs när man har en buske som inte blivit beskuren på länge så att den blivit mycket risig och tät. Går till genom att man tar bort de grövsta grenarna ända vid marken. I täta grenpartier kan man även ta bort en del skott så att busken blir lite luftigare. Skär då alltid precis över en förgrening, då blir det som en naturlig fortsättning på den inkortade grenen. Korta in de grenar som är mycket långa.  

Lätt gallring
Görs på liknande sätt som den kraftiga gallringen, fast man tar bort ett färre antal grenar. Att gallra en buske på det här sättet varje eller vartannat år är det bästa för att undvika att busken blir alltför tät och risig efter en tid.


Bild: http://www.mobackes.se/Produkter/buskar.htm
Total nedskärning
Kan göras om busken blivit såpass tät att den inte längre går att gallra. Nedskärningen görs i 3 steg:
1. Skär ner alla grenarna till ca 20cm över marken. Varje gren ska klippas precis över en knopp.
2. Första året efter beskärningen får busken fullt med nya skott.
3. Gallra bort hälften av dessa skott året därpå, annars fins det risk för att busken blir för tät. Tänk på att om du gör en total nedskärning av en sort som blommar på tvååriga eller äldre skott blir det ingablommor på busken det första året efter att busken skurits ner. Ölandstok, kornell och vanlig häckberberis är några exempel på buskar som mår bra av en total nedskärning ibland.

Ölandstok. Har inget emot en ordentlig klippning ibland!
Bild: http://www.balanssport.se/balanssport.php?title=%C3%96landstok

Man behöver naturligtvis inte ha en särskild behållare för komposten utan det går lika bra att lägga komposten som en hög eller ”limpa” på ett undangömt ställe i trädgården. Men det kan ofta vara ganska praktiskt att ha någon slags ram runt komposten för att ge den ett lite snyggare utseende och för att undvika att komposten rasar.

Kompostbehållaren kan vara byggd av olika material och variera i både utseende och storlek. Den händige kan enkelt bygga en egen ram till trädgårdskomposten genom att t ex köpa träpallkragar och snickra ihop till en kompostram, eller genom att slå ner fyra pålar i marken och fästa köpt kompostnät omkring dem. Man kan också slå ner pålar i marken och sedan spika fast bräder horisontellt på dem. Det är då viktigt att låta det vara ett litet mellanrum mellan brädorna så att syre kan komma in i komposten. Det är också bra om det går att öppna en av sidorna i komposten så att man lätt kommer åt den när det t ex är dags att tömma. 

För den som inte riktigt har tid eller lust att bygga en egen ram till komposten finns det även en mängd färdiga kompostbehållare att köpa i de flesta trädgårdsaffärer.

Man behöver inte ha någon botten i komposten utan man kan börja lägga materialet direkt på marken. Börja då med lite grövre material så det blir luftigt i botten.  

Bild: http://www.visiret.se/kompost.htm

• Ta bort ogräset innan det får fäste!
• Ta fram dina undanställda krukväxter. Pelargoner, ängaltrumpeter och fuchsior behöver tas fram för att de ska få ljus. Ta gärna in dem i rumstemperatur och plantera om dem. Och du kan även beskära dem om ett par veckor.
• Vårsolen är stark så börja täck över rosor, barrväxter och rhododendron. Solen lockar dem att knoppas och om det är tjäle i jorden runt rötterna riskerar de att skadas eller dö. Täck därför över plantorna med säckväv eller liknande.
• Förbered dina sommarblommande lökväxter som dahlia, lilja och gladiolus. De får en bra start om du planterar dem i krukor och sköter dem inomhus i väntan på sommaren.
• Ta inte bort vissna löv som hamnat i odlingsjorden. De är näring åt daggmaskar som snart drar ner löven i jorden.

·         Så länge som det inte finns frost i marken, kan man plantera

·         Beskär inte rosorna för mycket inför vintern

·         Täck över perenner med kompost/blandning av gödningsmedel och torv

·         Rensa ogräs för sista gången

·         Beskär fruktbuskarna så snart de tappar sina blad (föryngringsbeskärning)

·         Altanväxter skall förvaras frostfritt och ges lite vatten 

·         Vid torr väderlek skall gräset luftas genom att man gör små hål i detsamma

·         Blomsterlökar som skall blomma på våren, kan planteras redan nu

·         Komplettera rabatten med vinter- och vårblommande växter

·         Bind upp höga växter för att skydda dem mot höststormarna

·         Efter andra hälften av september får gräset inte besås eller gödlas ytterligare

·         Det går fortfarande bra att beskära barrtäd

·         Fortsätt att avlägsna ogräs

·         Utblommade lökar och knölar (som inte är vinterhärdiga) tas ur jorden

  Lycka till

Det finns mängder av olika kryddväxter som man enkelt kan odla upp hemma för att sen använda när man t ex lagar mat. Att odla egna kryddor är både spännande och ekonomiskt eftersom man sparar några slantar då man slipper köpa kryddor i affären. Och det känns ju också mycket roligare att äta något som man själv odlat upp! Här är lite fakta om några av våra vanligaste kryddor:

BASILIKA Ocimum basilicum

Bild: www.norrlage.se

• Odlas som en ettårig kryddväxt och blir ca 40 cm hög.
• Finns i många olika sorter med varierande utseenden, t ex citronbasilika, småbladig basilika och thaibasilika.
• Kan lätt odlas upp med frön på våren. Men vill man göra det enkelt för sig kan man såklart också köpa en färdig planta i affären.
•  Vill ha det varmt och skönt där den växer, gillar inte att stå i blåst.
• Funkar bra att odla den i kruka inomhus eller i växthus, men även på friland om man hittar ett skyddat och varmt läge åt den.
• Jorden bör helst vara mullrik, näringsrik och fuktig. Vill inte torka ut! 
• Man skördar basilikan genom att knipsa av ett eller flera av de översta bladparen på stjälkarna, då får den ett buskigare utseende.
• Det går att torka bladen, men allra godast är de som färska.
• Kan användas i matlagning till vinäger, sallad, fisk, pizza och kyckling mm.

ROSMARIN Rosmarinus officinalis  


Bild: www.energie-spirit.at

• Odlas som flerårig och blir ca 50cm hög.
• Har barrlika, ständigt gröna blad och får blå blommor.
• Kan odlas på friland i full sol och ganska torr jord i skyddat läge.
• Trivs även att stå i en rymlig kruka. Då kan det vara bra att dränera genom att lägga små stenar eller lecakulor på fatet som krukan står på.
• Tål inte frost och måste därför tas in på vintern. Vill då helst stå på en ljus och sval plats och mår bra av att få en uppfriskande dusch lite då och då.
• Växer ganska långsamt.
• Skörd: man kan under växtsäsongen plocka av blad från plantan vid behov. Bladen går både att använda färska och som torkade. De torkade bladen krossas i en mortel innan användning för att få ut så mycket smak som möjligt.
• Passar bra till vinäger, kött, lamm, vilt och kyckling.

PERSILJA Petroselinum crispum, krusbladig

Bild: www.styleroom.se

• Odlas som 2-årig och blir ca 25cm hög.
• Finns 2 varianter; krusbladig (P. crispum) och slätbladig (P.neapolitanum) och de båda sorterna skiljer sig från varandra ganska mycket när det gäller deras utseende. Den slätbladiga varianten har även en aning rikare arom.
• Trivs i sol eller lätt skugga och med mullrik, näringsrik och fuktig jord.
• Kan dras upp från frön tidigt på våren. Kan ta ganska lång tid för fröna att gro om man sår dem direkt på friland. Därför kan det vara bra att först förodla dem inomhus eller i växthus och sen plantera ut dem när frostrisken är över.
• Skörd: går att använda både blad och stjälk. De kan användas färska, djupfrysta eller som torkade.
• Passar bra till soppor, äggrätter, marinader, grönsaker, potatis, sås, kött och fisk.

DILL Anethum graveolens

Bild: www.southernliving.com

• En ettårig växt som blir ca 80cm hög.
• Får stora, gula blommor i flockar. Smala blad.
• Kan sås i flera omgångar under maj- augusti och sås då lättast direkt på växtplatsen.
• Vill ha mycket sol och helst stå i ett skyddat läge.
• Trivs i mullrik, fuktig och näringsrik jord.
• Behöver gallras då den kommit upp en bit. Detta för att plantorna ska få plats att utvecklas så bra som möjligt.
• Både blad, dillkronor och frön går att använda. bladen och kronorna kan både användas färska eller frysas in. Det går också att torka dillkronorna för att sedan användas till kräftor eller när man gör ättiksinläggningar.
• Fröna kan man skörda när de börjar bli bruna. Ett bra knep är att vid skördningen hänga hela växten upp och ner inuti en plastkasse, på en torr plats.

FRANSK DRAGON Artemisia dracunculus

Bild: www.odla.nu

• En flerårig kryddväxt som blir ca 70cm hög.
• Har små, spetsiga och smala blad som smakar anis.
• Kan förökas genom delning av plantanj eller genom att ta sticklingar. Det är ofta svårt att hitta frön till den här plantan eftersom den inte klarar av att sätta frö i det klimat so vi har i Sverige. Därför är det bäst att köpa en färdig planta i nån affär.
• Trvs bäst i soligt och vindskyddat läge med näringsrik och ganska torr jord.
• Man kan skörda blad från plantan under hela växtsäsongen och de går både att torka och djupfrysa.
• Passar bra till vinäger, sås, fisk, kött- och tomaträtter.

OREGANO, KUNGSMYNTA Origanum vulgare

Bild:www.latest-health-treatments.com

• Flerårig växt som blir ca 40cm hög.
• Har fina, lila blommor och små, ovala blad.
• Gillar att stå i sol. Är inte så känslig för torka och behöver därför inte vattnas så ofta.
• Vill helst ha lätt och näringsrik jord.
• Är lätt att föröka genom delning, sticklingar eller frön.
• På senhösten vill oreganon helst vara ifred för att förbereda sig inför vintern och man behöver därför inte klippa ner den.
• Används b la till: pasta, pizza, kötträtter, sås, stuvning, sallad, tomat- och osträtter. 
• Oregano finns i flera varianter med olika utseenden, t ex grekisk oregano och guldoregano. De flesta sorter används på samma sätt som vanlig oregano.

KRYDDSALVIA Salvia officinalis

Bild:www.pixgallery.com

• En halvbuske med fina, blå blommor som blir ca 50cm hög.
• Har gråaktiga och lite luddiga blad.
• Kan dras upp från frön inomhus eller i växthus på våren. Går senare att plantera ut på friland när det är tillräckligt varmt.
• Behöver beskäras varje vår så att den inte blir förvedad.
• Bra att vintertäcka den, t ex med halm.
• Går att använda bladen som färska, men också som torkade.
• Passar bra till feta rätter, exempelvis kött eller korv. Passar också bra till stekt potatis, ris, pasta, potpurrier och funkar även som brännvinskrydda.

TIMJAN Thymus vulgaris

Bild: www.fotoakuten.se

• Timjan är en flerårig kryddväxt som blir ca 30cm hög.
• Bladen är små, ovala och spetsiga.
• Trivs bäst i soligt läge med lätt och något torr jord.
• Förökas med hjälp av sticklingar, delning eller frön.
• Vintertäck gärna med t ex halm eller granris.
• Bladen kan användas både färska och som torkade/ djupfrysta.
• Används till soppa, sås, grytor, kött, fisk och te mm.

GRÄSLÖK Allium schoenoprasum

Bild:www.styleroom.se

• En flerårig lökväxt som blir ca 30cm hög.
• Har vackra, lila, runda blommor och långa, smala, ihåliga blad.
• Kan odlas både inomhus och utomhus.
• Trivs i soligt till halvskuggigt läge med lätt, näringsrik och fuktig jord.
• Bra att klippa bort blommorna eftersom det då blir mer blad att skörda.
• Används som klippt till b la fisk, soppa och sallad.
• Går att frysa och torka.
• Blommorna kan man, om man vill, använda till dekoration eller genom att klippa dem över en sallad.

Att ha en kompost i sin trädgård är både praktiskt och ekonomiskt eftersom man tack vare den får gratis gödsel att använda i t ex rabatter och köksland. I komposten kan man lägga både växtavfall från trädgården samt grönsaksrester från köket. Kompostjord innehåller mycket näring och är därför mycket lämpligt att använda som jordförbättringsmedel. Man kan lägga kompostjorden som ett täcke ovanpå jorden, men man kan även gräva ner den i marken. Det kan ta allt från bara några månader upp till ett år att få färdig kompostjord, och det beror mycket på innehållet i komposten.

så här kan en kompost vara uppbyggd:

• Bottenlagret: I bottnen kan man gärna använda lite luftigare material som t ex smala grenar eller större, ”träiga” växtdelar. Detta för att det är viktigt att luft, fukt och kväve lätt ska komma in i komposten så att maskar, gråsuggor och andra smådjur ska kunna trivas där. De smaskar gärna i sig av kompostmaterialet och håller jorden porös, så att det blir enklare för bakterier och svampar att bryta ner materialet.
• Mellanlagret, eller den största delen av komposten: Efter att man lagt bottenlagret fortsätter man lägga lager på lager med olika material.  Det är fortfarande viktigt att tänka på att ibland lägga i lite större material som låter luft komma in även från sidorna för att gynna smådjuren. Som material kan man använda t ex gräsklipp, nässlor, svinmålla, röllika eller gödsel, för att tillföra kväve till komposten. Annat material som kan användas är löv från t ex björk (OBS använd inte eklöv, de multnar långsamt och kan ge ifrån sig en syra som inte är bra), vissnade trädgårdsväxter, kaffesump, blast och stjälkar från trädgårdslandet, äggskal mm. Efter varje decimetertjockt lager med kompostmaterial är det viktigt att varva i ett tunt lager med gammal kompostjord eller jord. Det är eftersom man då tillför fler mikroorganismer i jorden, som påskyndar nedbrytningen av materialet.
• Översta lagret: Egentligen behöver man inte ha något särskilt som topplager utan man kan bara låta det lager som man lägger på sist, t ex växtrester, vara det översta lagret. Vill man kan man dock täcka komposten med gräs då den är färdigbyggd. Gräset kan då skydda komposten mot solens strålar, vilka annars lätt torkar ut jorden. Det är även bra då det håller kompostjorden fuktig längre, då man vattnar den. Man kan också använda gamla trasmattor, plast eller säckar för täckning av komposten.

Lite mer "kompostfakta":

• Kompostjorden är färdig då den blivit brun och smulig och då man inte längre kan se några rester av det ursprungliga materialet. Färdig kompostjord är också nästintill luktfri. Skulle något av materialet inte vara helt förmultnat är nästan det bästa att plocka ur det ur kompostjorden och lägga det i bottnen då man börjar på nästa kompost.  
• Lämplig tid att lägga ut komposten är tidigt på våren. Efter att man tömt komposten är det bara att börja på en ny kompost.

Andra saker som kan vara bra att tänka på då man lägger kompost:

• Placera komposten på ett skyddat och skuggigt ställe. Men inte precis under ett träd, då kan trädets rötter växa in i komposten.
• Vattna komposten då den börjar se torr ut så att förmultningen hålls igång. 
• Använd inte kött, fisk eller fett i komposten. Det kan locka till sig råttor och andra skadedjur.
• Använd helst inte ogräs som material i komposten. Fleråriga rotogräs kan då lätt ta över hela komposten och har man i fröogräs eller trädgårdsväxter som gått i frö riskerar man att få massa oönskade småplantor i komposten.

I mitten av 1700-talet började man tröttna på den trädgårdsstil som tidigare varit den mest dominerande, alltså det stela, regelbundna och symmetriska utseendet på trädgårdarna. I England började man i stället försöka införa mer ”naturlika” element i parkerna för att det skulle bli en landskapspark med öppna gräsytor, träddungar, gläntor, dammar med träd som speglades i vattnet och broar med vackra valv mm.

Eftersom man nu hade ner kontakt med de andra kontinenterna fick man en hel del inspiration därifrån och det visade sig genom att man nu lät anlägga sådana byggnader och anläggningar som fanns i de främmande länderna. Exempelvis kinesiska paviljonger och turkiska tält. Några kända trädgårdsarkitekter från denna tid är bl.a. William Kent och Lancelot Brown.

England; den romantiska landskapsparkens vagga
Tanken bakom den engelska landskarsparken var att man skulle kunna färdas genom parken, t ex genom att åka vagn, gå eller rida. Vägen skulle gå från ett sceneri, genom en dunge till ett annat sceneri. Dessa scenerier kunde vara t ex spegeldammar eller en äng och dungen var till för att skymma sikten så att man inte skulle kunna se nästa sceneri förrän man var framme vid det.

Man skulle kunna kalla detta för ”dåtidens filmvisning” eftersom landskapsvyerna blev till vackra stillbilder som öppnade sig och försvann allteftersom man färdades genom dem. Meningen med detta var att man skulle få uppleva naturen i dess omedelbara närhet och inte bara sitta på en terrass och titta, som man tidigare gjort. Man kunde också införa exotiska (främst kinesiska) motiv i parkerna, t ex tempel, paviljonger och liknande. Ett exempel på detta är Kina slott som finns på Drottningholm slott.

Man anlade ofta dessa romantiska, engelska landskapsparker vid sidan av tidigare barockträdgårdar. Så har man bl.a. gjort vid Drottningholms slott. Det var Gustav III som i slutet av 1700-talet lät anlägga den engelska parken vid Drottningholm. Parken ritades av Fredrik Magnus Piper år 1780. Haga-parken vid Brunnsviken i norra Stockholm är ett annat exempel på en landskapspark från denna tid.

Bild från: www.triviago.se

Om du är ute efter en ny sekatör kan jag rekommendera att köpa en med sidoskär. De ger en finare snittyta och blir mindre mottagliga för svampangrepp och infektioner.


Den här sekatören, praktiska sekatörer pro, finna a köpa på odlingskragen.se

Ps. en sekatör med skarp färg kan vara bra då den blir lättare att hitta om du skulle tappa den i gräset.

Om man ska ha gäster på middag kan det vara kul att fixa med dukningen lite extra. Detta tipset är både enkelt och snyggt!
Ta några vinglas och lägg blommor under som bilden visar, färger och sort kan man blanda i hur många kombinationer som helst! sätt sedan värmeljus över så blir det supermysigt!

Om man vill piffa upp ett rum hemma är blommor ett väldigt bra knep, och du behöver inte köpa nya blommor. Ta dina gamla som du tröttnat på och arrangera dem på ett nytt sätt med hjälp av ytterligare saker du har hemma. Här har man använt ett tårtfat och en kaffekopp.
Och nu när våren är på väg och vårblommorna börjar titta fram kan man även använda sig av dem!

resultatet blir i alla fall snyggt!