Beskära rosor

Rosor beskär man tidigt på våren då björkarna börjar få "musöron", och det görs för att göra det möjligt för nya knoppar att blomma och för att rosbusken ska hålla sig ung. Att ta bort en del av grenarna gör det också möjligt för mer ljus och luft att nå in i rosplantan och den kommer då att utvecklas och må bättre. Det är viktigt att man beskär rosorna vid rätt tidpunkt. Skulle man beskära dem för tidigt riskerar de att få frostskador om det skulle bli kallt igen. Beskär man dem däremot för sent kan man råka ta bort en del av rosens kraft, som den hunnit lägga på de små löven som hunnit bildas och som man vid beskärningen tar bort en del av. 

Viktigt att tänka på då man beskär rosor:

  • Snittet ska vara slätt och rent. Det ska även vara lite snett och luta bort från knoppen så att vatten enkelt kan rinna av. Annars finns det risk för att vattnet samlas vid knoppen och det uppstår svampsjukdomar där.  
  • Klipp inte för långt från knoppen så att det blir en tapp kvar, men klipp inte heller för nära knoppen så att den skadas. Snittet görs ovanför en utåtriktad knopp. På det sättet får du en yvig och bred rosplanta.
  • På klätterrosor kan man dock klippa över en inåtriktad knopp om man vill. På så vis kan man få en mer upprättväxande växt. 
  • Innan du börjar med beskärningen är det viktigt att du kontrollerar att sekatören du ska använda är vass och ren så att du får en snygg och jämn snittyta. Annars är det lätt att grenen i stället "krossas" och då är det lättare att vattnet samlas, vilket kan leda till svampinfektioner.
  • Klipp ända ner till frisk ved. Frisk ved kännetecknas genom att den har vit färg, medans död ved är brun eller svart.

Rosor beskärs på lite olika sätt beroende på vilken grupp de tillhör:
Rabattrosor
Kännetecknas av att de oftast inte är över en meter höga, blommar nästan ständigt och har blommor i klasar (klasblommiga/floribundarosor) eller en stor blomma per stjälk (storblommiga/polyantharosor). De finns i många olika färger och det är de som man oftast ser i rabatter längs gångvägar och husväggar. De flesta rabattrosor blommor på årsskott (nya skott som växer fram under en sommar) och bör därför klippas ner ganska ordentligt. Klipper man dem inte hårt så kan de lätt bli väldigt höga och kala längst ner. Vid beskärningen klipps de klasblommiga rabattrosorna ner till ca 15 centimeters höjd. De storblommiga rosorna klipps vartannat år ner till 25-30 centimeters höjd och året mellan klipps de på samma sätt som de klasblommiga. Svaga och döda grenar klipps av så nära jorden som möjligt.    

Rabattros "Bonica"
Bild: http://www.gardenaction.co.uk/plantfinder/plantfinder_rose_shrub_bonxxxica.asp
Moderna buskrosor
Liknar buskrosor fast blir lite högre, de kan bli allt från 1,5m-2m. Dessa rosor är remonterande, rikblommiga och i många fall doftande. Remonterande rosor innebär att de blommar två eller fler gånger per år. Passar bra både som solitärer och som blommande häckar. Beskärs på samma sätt som rabattrosorna, förutom att man lämnar kvar lite mer av grenarna, ca 50-70cm är lagom.   

Modern buskros "Eden Rose"
Bild: http://www.tradgarn.com/Vaextsortiment.php?sd_esc_1_cid=27&sd_es_1_clear=1
Miniatyrrosor
Kallar man de mindre rosor som brukar finnas att köpa i snabbköp och blombutiker. De är lite svårare att övervintra än vad andra rosor är, men i södra Sverige brukar det funka att övervintra dem om man täcker över dem ordentligt innan vintern. Passar bra vid rabattkanter och i urnor. Beskärs genom att man putsar bort döda/skadade grenar, mer behövs inte. 

Miniatyrros "Snow Hit"
Bild: http://www.bostream.nu/auroras.hemsida/Rosor.htm
Marktäckande rosor
Är inte så välkända i Sverige, även om det på senare år kommit allt fler sorter och färger. Marktäckande rosor finns i flera olika rosgrupper och är alltså egentligen ingen "egen" grupp utan dessa kan man hitta t ex bland klätterrosor, rabattrosor och moderna buskrosor. Dessa rosor passar väldigt bra i släntar samt i stora planteringar om man vill ha många enhetliga rosor som blommar länge. En av de mest kända rosorna i den här gruppen är "The Fairy" som ofta ses i hemträdgårdar. Man kan, om man vill, beskära rosorna med en häcksax, men annars tar man bara bort gammal och skadad ved och putsar till den friska veden lite. Klipper man bort utblommade blommor efter den första blomningen kan man få en andra blomning senare under sommaren.

Bild:
http://www.rpickering.com/landscape-services/plant-photos
Klätterrosor
Rosorna i den här gruppen kommer från olika grupper, men det de har gemensamt är att de alla är starkväxande och har långa skott. De behöver ofta bindas eller viras upp i spaljéer och pergolor. Finns både remonterade och engångsblommande klätterrosor. Om man har en klätterros vill man ju helst ha kvar så långa rankor som möjligt, och det enda man behöver ta bort är döda grenar och torra toppar. Kan även vara bra att beskära långa fjolårsskott. Då delar de sig och rosen får fler blommor. Efter några år kan man gallra rosen för att luft och solljus lättare ska komma in till de inre grenarna. man tar då bort de äldsta, grova grenarna så långt ner det går. 
   
Klätterros "Flammentanz"
Bild: http://smultronbo.blogspot.com/2010/02/rosor-rosor-och-mer-rosor.html
Vildrosor
I denna grupp hittar man de härdigaste rosorna och sorter som både tål skugga och sämre jordar. Många vildrosor är storvuxna och passar perfekt i buskage och på naturtomter. En hel del vildrosor får även vackra nyponfrukter. Bland vildrosorna finns många hybrider som är särskilt tåliga och härdiga. Vildrosorna bör aldrig skäras ner helt till marken eftersom de blommar på skott som växer ut från fjolårsgrenarna. Vid beskärningen kan man i stället ta bort gamla förgrenade skott så det blir mer plats åt nya, fräscha huvudskott att växa på. man kan även toppa de längsta ogrenade skotten från fjolåret och putsa bort döda partier, samt korta in något enstaka långt skott för att ge rosen en så fin form som möjligt.  

"Vresros, Rosa rugosa"
Bild: http://www.rangedala-plantskola.se/Category.aspx?id=23&SubId=66&SelectionId=0&SortId=44085&Search
Gammaldags buskrosor
I den här gruppen finns många klassiska rosor som har funnits i flera hundra år. Under en lång tid blev de nästan lite bortglömda, men har nu börjat bli populära igen. Får jättefina blommor och de flesta har även en underbar doft. De kan användas som solitärer och även i samplanteringar med perenner eller buskar. Beskärs på samma sätt som vildrosorna.

Portlandsros, "Madame Boll"
Bild: http://poppinstradgard.blogspot.com/2008_09_01_archive.html


Beskärning av träd

Förr klippte trädgårdsmästarna ofta träden på vintern och vårvintern eftersom det helt enkelt fanns mindre att göra vid den tiden på året. Men den bästa tden förr all trädbeskärning är egentligen under den s.k. JAS-perioden (juli, augusti och september). Skulle man inte hinna med att beskära träden under juli-september går det att beskära många träd på vårvintern, bara man inte väntar alldeles för länge så att saven börjat stiga. Exempel på fruktträd som tål vårbeskärning är äpple och päron.

Bild: http://inashouse.blogspot.com/2010/04/beskara-trad-och-mormors-hus.html
 
Växter som alltid bör JAS-beskäras:
Träd och buskar
Avenbok Carpinus
Björk Betula
Bok Fagus
Hästkastanj Aesculus
Kinesträd Koelreuteria
Körsbär Prunus (utom häggar)
Lönn Acer
Magnolia Magnolia
Mullbär Morus
Näsduksträd Davidia
Sibiriskt korkträd Phellodendron
Snöflockbuske Chionanthus
Tulpanträd Liriodendron
Valnöt Juglans

Klängväxter
Fembladig akebia Akebia quinata
Kiwi och Kameleontbuske Actinidia
Klätterhortensia Hydrangea
Pipranka Aristolochia

Hur man beskär ett fruktträd:

  • Börja med att studera trädet noga innan du börjar klippa. Det är viktigt så att man ser vilka grenar som är lämpligast att ta bort utan att trädet ser stympat ut.
  • Öppna sedan upp kronan genom att skära bort grenar som växer in mot stammen. Det gör så att solljuset lättare når in i kronan vilket i sin tur leder till att trädet ger mer frukt.
  • Ta också bort grenar som växer parallellt med varandra, alltså som korsar varandra.
  • Finns det grenar som hänger väldigt lågt på trädet kan de kortas in för att underlätta för den som klipper gräset på sommaren. Det är ju inte så skönt att få en gren i huvudet när man går med gräsklipparen under trädet. Om man kortar in dem ska man klippa precis över en utåtriktad knopp/ gren så att nästa gren blir en naturlig fortsättning på grenen så det inte ser konstigt ut.
  • Försök att inte klippa helt rakt utan gör snitten lite sneda så att regnvatten enkelt kan rinna av. Klipp inte heller för nära så att du skadar grenkragen (där de läkande ämnena finns) och lämna heller inga "stumpar", dessa torkar lätt och kan bli fuktskadade vilket i längden också kan skada resten av trädet. Snittet ska helst se ut som "snitt 1" på den här bilden: 

Snitt 1: Rätt, Snitt 2: Fel, Snitt 3: Fel
Bild: http://www.odlablommor.com/tradbeskarning.php
Vattenskott
Vattenskott är långa, raka årsskott som växer fram på grenarna och stammen på träd som beskurits hårt, framförallt på äppel- och päronträd. De är ett tecken på att trädet beskurits för hårt och är i dålig balans. Har trädet massor av vattenskott så är det bra om man inte tar bort alla skott på en gång, i så fall växer det ut lika många till eller ännu fler nästa år. I stället kan man ta bort hälften av vattenskotten och lämna de andra tills det är dags att klippa igen nästa år.

Bild: http://www.alltomtradgard.se/artiklar/2009/jas-beskarning/index.xml
Pincering av fruktträd
Att pincera fruktträden betyder att man kortar in sommarens årsskott med ca hälften eller upp till två tredjedelar. Det gör man för att trädet ska bilda ny fruktved, vilket gör att trädet senare bär mer frukt.

Bild: http://www.alltomtradgard.se/artiklar/2009/jas-beskarning/index.xml

Beskära stora grenar
Ska man ta bort en stor gren på ett träd är det viktigt att man kapar av grenen i 3 steg för att undvika fläkskador. Först sågar man ett snitt underifrån, en bit bort från stammen, ungefär till hälften av grenen. Nästa snitt gör man längre ut på grenen, uppifrån. Då släpper grenen lätt och man undviker att barken fläks av från stammen. Sedan är det bara att såga av den sista grenstumpen nära stammen.    

Bild: http://www.dn.se/bostad/lektion-7-placera-traden-med-omsorg


Beskärning av prydnadsbuskar

Många buskar och träd går att beskära på vårvintern, ända fram tills lövsprickningen börjar. Det finns dock en del undantag. Avenbok, björk, bok, lönn, körsbär, kastanj, mullbär, plommon, valnöt och magnolia bör man helst beskära på sensommaren. För att en buske inte ska bli alltför stor är det bra om man gallrar den regelbundet. Här är tre olika sätt av gallring:

Kraftig gallring
Görs när man har en buske som inte blivit beskuren på länge så att den blivit mycket risig och tät. Går till genom att man tar bort de grövsta grenarna ända vid marken. I täta grenpartier kan man även ta bort en del skott så att busken blir lite luftigare. Skär då alltid precis över en förgrening, då blir det som en naturlig fortsättning på den inkortade grenen. Korta in de grenar som är mycket långa.  

Lätt gallring
Görs på liknande sätt som den kraftiga gallringen, fast man tar bort ett färre antal grenar. Att gallra en buske på det här sättet varje eller vartannat år är det bästa för att undvika att busken blir alltför tät och risig efter en tid.


Bild: http://www.mobackes.se/Produkter/buskar.htm
Total nedskärning
Kan göras om busken blivit såpass tät att den inte längre går att gallra. Nedskärningen görs i 3 steg:
1. Skär ner alla grenarna till ca 20cm över marken. Varje gren ska klippas precis över en knopp.
2. Första året efter beskärningen får busken fullt med nya skott.
3. Gallra bort hälften av dessa skott året därpå, annars fins det risk för att busken blir för tät. Tänk på att om du gör en total nedskärning av en sort som blommar på tvååriga eller äldre skott blir det ingablommor på busken det första året efter att busken skurits ner. Ölandstok, kornell och vanlig häckberberis är några exempel på buskar som mår bra av en total nedskärning ibland.

Ölandstok. Har inget emot en ordentlig klippning ibland!
Bild: http://www.balanssport.se/balanssport.php?title=%C3%96landstok


RSS 2.0