malinochmalinstankar

I mitten av 1700-talet började man tröttna på den trädgårdsstil som tidigare varit den mest dominerande, alltså det stela, regelbundna och symmetriska utseendet på trädgårdarna. I England började man i stället försöka införa mer ”naturlika” element i parkerna för att det skulle bli en landskapspark med öppna gräsytor, träddungar, gläntor, dammar med träd som speglades i vattnet och broar med vackra valv mm.

Eftersom man nu hade ner kontakt med de andra kontinenterna fick man en hel del inspiration därifrån och det visade sig genom att man nu lät anlägga sådana byggnader och anläggningar som fanns i de främmande länderna. Exempelvis kinesiska paviljonger och turkiska tält. Några kända trädgårdsarkitekter från denna tid är bl.a. William Kent och Lancelot Brown.

England; den romantiska landskapsparkens vagga
Tanken bakom den engelska landskarsparken var att man skulle kunna färdas genom parken, t ex genom att åka vagn, gå eller rida. Vägen skulle gå från ett sceneri, genom en dunge till ett annat sceneri. Dessa scenerier kunde vara t ex spegeldammar eller en äng och dungen var till för att skymma sikten så att man inte skulle kunna se nästa sceneri förrän man var framme vid det.

Man skulle kunna kalla detta för ”dåtidens filmvisning” eftersom landskapsvyerna blev till vackra stillbilder som öppnade sig och försvann allteftersom man färdades genom dem. Meningen med detta var att man skulle få uppleva naturen i dess omedelbara närhet och inte bara sitta på en terrass och titta, som man tidigare gjort. Man kunde också införa exotiska (främst kinesiska) motiv i parkerna, t ex tempel, paviljonger och liknande. Ett exempel på detta är Kina slott som finns på Drottningholm slott.

Man anlade ofta dessa romantiska, engelska landskapsparker vid sidan av tidigare barockträdgårdar. Så har man bl.a. gjort vid Drottningholms slott. Det var Gustav III som i slutet av 1700-talet lät anlägga den engelska parken vid Drottningholm. Parken ritades av Fredrik Magnus Piper år 1780. Haga-parken vid Brunnsviken i norra Stockholm är ett annat exempel på en landskapspark från denna tid.

Bild från: www.triviago.se

Under renässansens tid gick kunskapsutvecklingen framåt med väldig fart. Detta var på Gustav Vasas tid, och både han själv och även hans söner, särskilt Erik XIV intresserade sig mycket för trädgårdsodlingen. Det var han som lät bygga Sveriges (och kanske även världens) första växthus.

De flesta idéerna under renässansen kom från Italien. Ordet renässans betyder på pånyttfödelse och det var under denna ”pånyttfödelse” som man åter tog upp antikens idéer och formspråk. Man började strukturera upp trädgårdarna i terrasser och man använde vattnet som ett arkitektoniskt element i trädgården. Nu ritade man även symmetriska ornament? med låga växter i något som kom att kallas parterr.

Italien, renässanskulturens vagga  
Under renässansen bodde de flesta italienare i städer vilket gjorde att många skaffade sig en villa på landet för att få lite omväxling och miljöombyte. På landet brukade man bygga muromgivna trädgårdar för lustvandring, och detta medförde att en hel rad med trädgårdar uppstod, särskilt i området kring Florens.

På denna tid började även arkitekter att projektera och rita hus och trädgård samtidigt så att de två delarna blev en helhet. Två mycket kända anläggningar som byggdes på detta sätt är ”Villa d`Este” och ”Villa Lante”.

Villa d`Este byggdes vid Tivoli, i mitten av 1500-talet av en arkitekt som hette Ligorio. Själva byggnaden ligger högst upp, med regelbundna terrasser nedanför, och längst ner finns parterren. I trädgården har man försökt att införa elementet vatten på så många sätt som möjligt, bl.a. genom fontäner, kaskader och springvatten. På grund av att det finns så många olika höjdnivåer i trädgården har man kunnat införa en s.k. stiliserad bergbäck där man låter vattnet falla utför sluttningarna.

Villa Lante som ligger i Bagnaia utanför Viterbo, ritades av en arkitekt vid namn Vignola och uppfördes i senare delen av 1500-talet. Denna anläggning är placerad i en bergssluttning och är helt regelbunden. Anläggningen har en längdaxel i mitten och huset har blivit symmetriskt delat. I nedre delen av anläggningen finns en kvadratisk parterr med vatten.

Bild: www.hem.passagen.se

Under tiden då drottning Kristina regerade (1632-1654) gick utvecklingen framåt med väldig fart, och alltfler av landets rika herremän lät anlägga stora trädgårdar vid sina slott. Den franske trädgårdsmästare André Mollet vid Kristinas slott, gav på denna tid anvisningar om vad de svenska slottsträdgårdarna skulle ha för utseende. Enligt honom skulle trädgården ha goda proportioner och ett långt perspektiv. Långa avenyer skulle finnas och dessa skulle innehålla dubbla eller tredubbla rader av träd. Man skulle även ha en kvadratisk parterr med korsgångar i trädgården.

Under antiken var de stora floderna, t ex Eufrat, Tigris, Nilen, Ganges och Gulafloden viktiga förutsättningar för de olika kulturernas utveckling. Floderna gav mat, var vägar för handel och idébyten och blev en viktig grund för trädgårdarnas utveckling.

När floderna svämmade över blev jorden i de närliggande slättländerna fuktiga och fick även i sig näringsrika sediment från vattnet. Efterhand lärde sig människan att hantera vattnets framfart genom att gräva kanaler och bygga akvedukter.

De äldsta bevarade trädgårdsplanerna man hittat är ca 3 500 år gamla, men beskrivningar och dikter från ännu längre tillbaks i tiden vittnar om att det kan ha funnits trädgårdar ännu tidigare. Det ska t ex ha funnits trädgårdar i faraonernas Egypten och i Persien långt innan vår tideräkning började. Den allra äldsta bevarade trädgårdskulturen finns i Kina.

Mellanöstern har varit ett väldigt viktigt område för trädgårdskonstens utveckling.

Egypten
Man har i egyptiskt gravmåleri funnit trädgårdsplaner från ca 1500 år f.Kr. På denna tid försedde Nilen trädgårdarna, som låg i i huvudstaden Memfis (i närheten av dagens Kairo), med vatten.

 
Fenicien
I Fenicien hade man en Adonis-kult. Adonis var en gud som representerade ungdomlig, manlig dynamik, växtkraft och blomning och även vissnande och död. Denna gud firades varje år av de feniciska kvinnorna som ställde till med blomsterfester för att hylla den manliga skaparkraften. Idag vet man att de kvinnor som ställde till med blomsterfesterna måste ha varit kunniga inom växtkunskap och odling samt även ha haft ett väl utvecklat estetiskt sinne, för att kunna göra de blomsterarrangemang som fanns på blomningsfesterna.

Babylon (i närheten av dagens Bagdad i Irak)
Runt år 600 f.kr lät kungen i Babylonien, Kung Nebukardnessar, anlägga ”de hängande trädgårdarna” åt sin älskade, drottningen Semiramis. ”De hängande trädgårdarna”, som sägs ha varit en av världens sju underverk, bestod av trädgårdar i olika våningar som bars upp av pelare och valv och var sinnrika vattenanläggningar. Dessa trädgårdar nyttjades på flera sätt, förutom att de gav frukt, blommor och grönsaker gav de även skön svalka, skugga och blev en härlig plats för avkoppling och vila. Redan på den här tiden var man medveten om vilka värden resurserna jord, näring och vatten hade och man försökte att återanvända dem och nyttja dem så mycket man kunde.

Grekland (ca 500 år f.kr)
I Grekland började man tidigt att använda växter som doftade och där fanns även springbrunnar och skulpturer. Myrten, lager, violer, liljor, mynta och buxbom var vanliga växter under denna tid. Homeros, som var en stor diktare på denna tid, har skrivit Illiaden och Odyssén och på ett ställe beskriver han nymfen Kalypsos trädgård.

 
Romerska riket (Från ca 300 år f.kr till ca 300 år e.kr)
Romarna tog över den grekiska trädgårdskonsten och började forma träd och buskar till olika figurer. Gården runtom det romerska enfamiljshuset kallades atrium och dessa atrier var utrustade med nyttoväxter och blommor, planterade i stora behållare, t ex urnor, vaser, amforor och skålar. Altaner, takterrasser och balkonger var även de utrustade på samma sätt.

Runt Kristi födelse levde två kejsare, först Augustus och sedan Tiberius. Dessa kejsare hade sitt sommarresidens på ön Capri och än idag finns den ena kejsarens, Augustus, trädgård bevarad där. Det är en praktfull anläggning som har kvar sina ursprungliga slingrande gångar och samma vackra utsikt som förr, men växterna har dock blivit utbytta mot yngre varianter. Några exempel på växter som finns i trädgården är; pinjer, cypresser, palmer och olika slags blommor. Båda kejsarna hade sinne för att bygga storslagna anläggningar och ville gärna omge sig med vackra trädgårdar. Tiberius hade även han smyckat sina terrasser och altaner vid sin ”Villa Jovis” med vackra skulpturer och växter.

 
Bysantiska riket (ca 400 e.kr)
Under denna tid kollapsade det Väst- romerska riket och de Öst- romerska provinserna genomgick en förvandling och bildade det Bysantiska riket som fick Bysan (Konstantinopel, nuvarande Istanbul)som huvudstad. I det bysantiska riket var bokmåleri en specialitet och i gamla böcker från 1000- och 1200-talet kan man hitta vackra målningar på grönskande terrasser med magnifika utsikter.

Här kommer ett första inlägg om trädgårdens historia:

Det var när mohamedanerna erövrade den Pyreneiska halvön, nuvarande Spanien, där de kallades Morer som den Moriska kulturen startade. Så nu hade alltså trädgårdskonsten kommit även västerut.

Under den moriska tiden ville man att trädgårdarna skulle ha mycket grönska och vatten och om man vill se hur en sådan trädgård ser ut kan man besöka Alhambra eller Generalife som ligger i södra Spanien, Granada.

Jag kan berätta lite om både Alhambra och Generalife. Men jag börjar med Alhambra. Alhambra, som betyder ”den röda” är ett kungapalats. Palatset är av röd sten och ligger på en klippa i utkanten av Granada och det fullbordades på 1300 talet. Byggnaderna är grupperade runt olika trädgårdar och de mest berömda trädgårdarna är Myrtengården och lejongården. I anslutning till audiensavdelningen ligger Myrtengården med en myrtenomvuxen bassäng. Lejongården var centrum för haremsavdelningen, där det i mitten finns en fontän som bärs upp av 12 marmorlejon. Det går vattenrännor mellan vattenkaret och byggnaderna rut om.

Generalife, som betyder ”trädgård på höjden” är ett sommar- lustslott beläget högre upp på klippan och har det finaste trädgårdsrummet med vattenkanal i mitten omgiven av cypresser, iris, rosor och pelargonior.