Renässansen (1500- talet till ca 1650-talet)
Under renässansens tid gick kunskapsutvecklingen framåt med väldig fart. Detta var på Gustav Vasas tid, och både han själv och även hans söner, särskilt Erik XIV intresserade sig mycket för trädgårdsodlingen. Det var han som lät bygga Sveriges (och kanske även världens) första växthus.
De flesta idéerna under renässansen kom från Italien. Ordet renässans betyder på pånyttfödelse och det var under denna ”pånyttfödelse” som man åter tog upp antikens idéer och formspråk. Man började strukturera upp trädgårdarna i terrasser och man använde vattnet som ett arkitektoniskt element i trädgården. Nu ritade man även symmetriska ornament? med låga växter i något som kom att kallas parterr.
Italien, renässanskulturens vagga
Under renässansen bodde de flesta italienare i städer vilket gjorde att många skaffade sig en villa på landet för att få lite omväxling och miljöombyte. På landet brukade man bygga muromgivna trädgårdar för lustvandring, och detta medförde att en hel rad med trädgårdar uppstod, särskilt i området kring Florens.
På denna tid började även arkitekter att projektera och rita hus och trädgård samtidigt så att de två delarna blev en helhet. Två mycket kända anläggningar som byggdes på detta sätt är ”Villa d`Este” och ”Villa Lante”.
Villa d`Este byggdes vid Tivoli, i mitten av 1500-talet av en arkitekt som hette Ligorio. Själva byggnaden ligger högst upp, med regelbundna terrasser nedanför, och längst ner finns parterren. I trädgården har man försökt att införa elementet vatten på så många sätt som möjligt, bl.a. genom fontäner, kaskader och springvatten. På grund av att det finns så många olika höjdnivåer i trädgården har man kunnat införa en s.k. stiliserad bergbäck där man låter vattnet falla utför sluttningarna.
Villa Lante som ligger i Bagnaia utanför Viterbo, ritades av en arkitekt vid namn Vignola och uppfördes i senare delen av 1500-talet. Denna anläggning är placerad i en bergssluttning och är helt regelbunden. Anläggningen har en längdaxel i mitten och huset har blivit symmetriskt delat. I nedre delen av anläggningen finns en kvadratisk parterr med vatten.
Bild: www.hem.passagen.se
Under tiden då drottning Kristina regerade (1632-1654) gick utvecklingen framåt med väldig fart, och alltfler av landets rika herremän lät anlägga stora trädgårdar vid sina slott. Den franske trädgårdsmästare André Mollet vid Kristinas slott, gav på denna tid anvisningar om vad de svenska slottsträdgårdarna skulle ha för utseende. Enligt honom skulle trädgården ha goda proportioner och ett långt perspektiv. Långa avenyer skulle finnas och dessa skulle innehålla dubbla eller tredubbla rader av träd. Man skulle även ha en kvadratisk parterr med korsgångar i trädgården.
